Välj studieinriktning:
Topplistor arrow_right

Går det att ersätta en människa?

Foto: Christian Gustavsson

Att hävda att ämnet artificiell intelligens är glödhett just nu skulle vara en underdrift. Rädslan för singulariteten, att robotar ska ta över, och att vi ska tappa kontrollen över vårt samhälle är inte ovanlig. Likaså funderingen kring vad som egentligen kommer att hända med våra jobb när robotar på riktigt tar steget in på arbetsmarknaden. Men är dessa rädslor verkligen befogade? Och kanske ännu viktigare: Är det robotens brist på empati vi är rädda för – eller är det vår egen?

Robotforskaren Danica Kragic har en del att säga om saken.
– Just nu händer det mycket inom artificiell intelligens. Självkörande bilar är i ropet och robotar inom vård och hälsa är under ständig utveckling. Jag upplever dock att få vågar prata om de etiska problemen – och möjligheterna med AI annat än på en ytlig nivå. Danica berättar att det går att dela upp AI i två grupper. Dels det system som samlar in information och data för att sedan föreslå vilket beslut vi ska ta. Detta kan liknas vid maskinell inlärning, som till exempel när din telefon föreslår vad du ska svara på ett mejl. Sedan finns den uppgraderade versionen av AI, som även är utrustat med sensorer vilket gör det möjligt för mjukvaran att styra andra system, som exempelvis en bil. Dessa system debatteras.
– Det är viktigt att göra skillnad på de två systemen eftersom det senare innebär en större utmaning. Det kan nämligen orsaka fysisk skada på oss människor. När vi utvecklar systemet måste vi samla ihop information från en tillräckligt stor grupp människor, annars kan vi få något som kallas “biopsy data”. Det innebär att besluten som tas av AI:n bara baseras på en viss människogrupp. Tänk er själva vilka konsekvenser detta skulle kunna få på en självkörande bil – om mjukvarusystemet endast är baserat på bilisterna och inte fotgängarna.

Känslor kontra logik
Ett område som debatteras flitigt är robotens insteg i vården. Är det verkligen etiskt att våra gamla och sjuka ska tas om hand av robotar? Är det rentav känslokallt att lämna en anhörig i en maskins vård? Faktum är att det kan vara en klar fördel för såväl patienter som anhöriga och vårdpersonal.
– Först och främst vill jag säga att det ena behöver inte utesluta det andra. Varför skulle vi inte kunna inkludera robotar i sjukvården utan att fortfarande ha kvar människor? Som det ser ut i dag har patienter inget val. De måste helt enkelt nöja sig med den person de får. Om dessa patienter skulle kunna få en robot som hjälpte dem på samma sätt som en människa, men utan det skamfyllda mötet, är jag övertygad om att detta skulle vara en lättnad för många. Vidare skulle fler robotar i vården också kunna hjälpa till att avlasta de anhöriga och människor skulle kunna mötas under mer trevliga former, menar Danica och fortsätter:
– Så länge vi programmerar robotarna rätt ser jag stora fördelar med att integrera dem i vården, för att inte tala om hur vi skulle kunna hjälpa svårt sjuka patienter med att byta ut dåligt fungerande kroppsdelar eller organ mot en uppgraderad teknisk version. Tänk om en amputerad arm skulle kunna bytas ut mot en lika bra, eller rentav bättre robotversion!

Men jobben då?
En av de vanligaste rädslorna kring AI är att mängder av de “enklare” jobben kommer försvinna eftersom de kan ersättas av maskiner. Men visar spåkulan verkligen massarbetslöshet och ökade klasskillnader?
– Det är mänskligt att vara rädd för det okända. Så har det alltid varit och det är tack vare vår rädsla som vi finns på den här planeten. Det sitter i vårt dna att ifrågasätta, förklarar Danica.
– Jobb har alltid försvunnit, och tillkommit, i takt med samhällets utveckling. Det stämmer att många av de automatiserade jobben kommer att utföras av robotar i stället, men det kommer garanterat att tillkomma lika många nya jobb också. Men det är omöjligt att säga exakt vilka. För 20 år sedan visste vi inte vad en “youtuber” eller en “influencer” var till exempel. Danica efterfrågar mer fantasi och ett öppet sinne hos människor.
– Varje förändring i samhället skapar nya arbetstillfällen. Det är bara att titta på hur historien ser ut.
Danica menar att färre monotona jobb skulle kunna frigöra tid och hjälpa till att lyfta människors personliga utveckling istället. Genom att överlåta dessa mer monotont präglade arbetsuppgifter till maskiner och robotar får arbetstagare istället dagar som karakteriseras av personliga möten och kreativitet – områden där AI aldrig kan mäta sig med människan. Rent konkret tror Danica att hälsoområdet kommer att explodera i takt med robotens insteg. Hon spår också ett helt nytt fält för start ups.
– Eftersom det bli möjligt att analysera och samla hälsodata på nya sätt kommer vi kunna se exakt vad vi behöver för att må bättre, både fysiskt och psykiskt. Detta tror jag är en scen för entreprenörer och start ups. Danica menar också att i framtiden är det möjligt att vi inte längre kommer att identifiera oss med vårt yrke. I stället kanske vi människor kommer att drivas av att förbättra världen. Med hjälp av den mängd data vi kommer att ha tillgång till kan vi se precis vad som behöver göras.
– Det är viktigt för oss att känna mening – och det behöver inte vara genom ett traditionellt arbete.

Vad är vi rädda för – egentligen?
Till frågan om empati. Eftersom robotar saknar mänskligt medvetande, vilka beslut kommer de ta i situationer där empati krävs? Det kan vara en skrämmande tanke att en robot ska besluta om en individs överlevnad. Men är vi människor verkligen så moraliskt korrekta som vi tror?
– Vi har nog lite för höga tankar om oss själva som art. Vi tror att vi vet hur vi hade reagerat i en situation där vår moral sätts på prov, men vi har ingen aning. Det finns många fall där en bilist kört över en fotgängare i en situation där föraren istället skulle kunnat bromsa. Kanske drog reptilhjärnan slutsatsen att det ökade hens chans att inte skadas? När moralen verkligens ställs på sin spets tar vi människor sällan det beslut som gynnar samhället i stort, utan det som ökar vår egen chans till överlevnad. Kan det vara så att vår rädsla i grunden bottnar sig i att vi är medvetna om detta, frågar sig Danica och fortsätter:
– Med robotar kan vi få en holistisk syn på moral. Roboten har möjligheten att se till allas bästa. Om tio personer befinner sig i en farlig situation och nio överlever om du själv offras, kommer robotens beslut troligtvis resultera i att du dör. Men vi själva hade förmodligen inte tagit samma beslut, förklarar Danica.
Avslutningsvis säger Danica att debatten om robot kontra människa behöver breddas, det är dags att se AI som en uppgradering av människoartens egna hjärna istället för ett “vi och dom”.
– Vad är vi om hundra år, människa, robot, eller något däremellan?

Text: Fanny Lindell

Danica Kragic
Titel:
Professor i datalogi vid KTH.
Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik vid tekniska högskolan i Rijeka. Doktorandtjänst i datalogi på Kungliga Tekniska högskolan år 1997, disputerade i robotik år 2001.
Fun facts: Har varit sommarpratare 2016 samt frontat klädmärket Rodebjers kampanj I am.